Jag har följt URs serie Välkomna nästan allihopa. Speciellt det första avsnittet, När förlät vi Bert Karlsson?, var tänkvärt.
De flesta har nog glömt att Bert Karlsson har varit ledare för ett främlingsfientligt parti. Populistiskt parti. Ny demokrati. 1991 startades partiet. Flyktingstopp och färre lapplisor var vallöftena. De kom in i riksdagen i början på 90-talet. De ville bland annat att flyktingar som kom hit skulle skickas tillbaka och att invandrare skulle få lån istället för bidrag.
Bert har lyckats slänga ur sig citat så som ”Jag skulle vilja se Bengt Westerberg få sin dotter hivsmittad av en flykting. Han pratar så fint om flyktingarna, men han skulle bo ett tag i gettona de skapar.”
Ny demokrati anklagas för att ha inspirerat ”lasermannen” till att skjuta ihjäl flyktingar. 1994 hoppade Bert av Ny demokrati.
När Bert satt i ”Robins” för inte allt för länge sedan sa han att han ångrar en del han sagt, men inte så mycket. Man kan ju hoppas att en del citat från början av 90-talet innefattas i hans ånger.
I intervjun som Musse Hasselvall håller med Bert för att se om han har rasistiska åsikter än idag börjar Bert referera till statistik som han egentligen inte verkar har full koll på där han säger att invandrare i alla fall är överrepresenterade på vissa brott och att ”De som missköter sig ska inte vara kvar i Sverige”. Man ska alltså göra sig av med problemen genom att skicka iväg brottslingar till andra länder. Men bara göra så med flyktingar. Inte svenska brottslingar.
Musse tar också upp att Bert 1993 slängde ur sig i tv4 – nyheterna att många finska familjer har kommit till Sverige av egentligen ett enda skäl: att få högre bidrag i Sverige och utnyttja systemet.
Bert förstår inte heller varför man inte kan dra neger-fräckisar och säger att ”Förtryck, det finns väl inte idag”. Men säger ändå sedan att ”Den rasism du pratar om den är åt båda håll”.
Jag tänker lite som Musse sa: Kan det vara så att Bert är världens mest felciterade man eller kan det vara så att han är så mysig i tv att han inte behöver stå till svars för någonting?

3 kommentarer
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
januari 17, 2010 den 4:27 e m
Freddie
Jag tror att Bert är så lik “oss själva”, och så väl spelat på sin underdog-position, att han kommer undan med nästan allt. Han har framställt sig, och fått framställa sig, som “bondförnuftets språkrör” i media, och pratar om saker med en sådan säkerhet att han verkar veta vad han pratar om. Dessutom anspelar han på klassiska fördomar, sådana som alla hört och kanske tyvärr tror på, för att driva sin i mitt tycke ganska äckliga politiska linje.
Och jag tror inte för en sekund att Bert Karlsson ångrar det han sa i Ny demokrati. För ett par år sedan fanns en artikel i en kvällstidning, där Andres Lokko ifrågasatte just hur Bert kunde få framföra sina åsikter gång på gång utan att bli ifrågasatt eller någonting alls. Berts svar var ungefär (jag minns inte det exakta citatet): “Om Andres varit svensk hade han inte tyckt det han gör nu.” Så säger inte någon som ångrat sig.
januari 17, 2010 den 6:56 e m
alexjakobsson
Freddie: Jag tror att du kan ha rätt i att Bert är väldigt mycket en vanlig Svensson för att vara kändis och att vi på så sätt gillar honom. Sedan så är jag rädd att du också har rätt i att han inte verkar ångra sig.
Det var intressant i programmet hur de talade med ungdomar som inte kände till Berts politiska karriär. De kunde inte tro att det var sant. De hade ju gillat Bert. Det förstörde hela deras bild av honom. Det är liksom mer komplicerat för vår generation. Vi som mest känner igen honom som skivbolagsdirektör och en gubbe som skojar i tv. Vi som gick på förskolan eller lågstadiet under Berts politiska karriär. Och under vår tonårstid när vi har skaffat oss en hel del av våra uppfattningar vi har idag så har han ju synts verkligen överallt i tv. Klart ungdomarna litar på att de vuxna ser till att en gubbe med helskruvade åsikter inte får vara med varannat tv-program som ungdomar kan tänkas kolla på. Fame factory, matakuten, Talang och såvidare. Men nej, tyvärr så kunde barnen och ungdomarna inte lita på det. Man förlät ganska fort Bert och gav honom mer plats i media istället och framställde honom på ett helt nytt mer positivt sätt som en glad filur som skojar i tv, men också som en hjälte som jobbar för att förbättra skolungdomarnas skolmat och har skrivit en bok om mat och hälsa. En ny Bert.
januari 17, 2010 den 10:09 e m
Freddie
Så är det nog också, att vi inte fått veta vem han är. Och jag vet egentligen inte om han fördömdes någon gång, mitt intryck är att han kom ur Ny demokrati-kontroverserna närmast helskinnad. “Det är ju ändå Bert”. Det är obehagligt.